Förslag på nya CSN-regler för utlandsstudier

Den 1 april (passande nog) överlämnade regeringens utredare slutbetänkandet Studiemedel för gränslös kunskap. ”Utredningen lämnar ett flertal förslag som innebär att studiemedelssystemet för utlandsstudier förenklas, förbättras och effektiviseras. Syftet är att fler ska få möjlighet att studera utomlands, eftersom utredningen visat att utlandsstudier är lönsamt både för samhället och för individen.” Det låter onekligen bra men vad innebär det i praktiken?

Höjda kursavgiftslån
Äntligen! Sedan 1994 har CSNs kursavgiftslån för utlandsstudier varit max 1350 kr per vecka. Oavsett vad din kurs har kostat och utan någon hänsyn till 17 års inflation. I den nya utredningen föreslås nu att man under en kortare tid ska kunna ta ut ett högre belopp för att studera vid ”prestigelärosäten som tar ut höga undervisningsavgifter”. Detta kan öppna upp nya möjligheter för dig som vill läsa en eller två Study Abroad-terminer på ett anrikt universitet eller dig som vill studera ett år på en världsledande filmskola som New York Film Academy.

Samma studiemedelsbelopp för alla länder
I utredningen föreslås att studiemedelsbeloppet ska vara samma för alla länder. Idag är bidraget enhetligt medan uppehälleslånet varierar en hel del mellan olika länder. I Portugal kan man för närvarande låna 1200 kr i veckan medan motsvarande belopp i USA och Australien är 3000 kr. Enligt förslaget ska dessa belopp bli samma som det svenska som i dagsläget är 1489 kr. För att kompensera de som studerar i länder som är dyrare än Sverige ska man istället införa ett nytt merkostnadslån för utlandsstudier.

I länder som är billigare än Sverige skulle man kunna få ut mer pengar än idag och således leva tämligen gott. För de länder som är dyrare än Sverige skulle man kunna söka det nya merkostnadslånet för utlandsstudier vilket bör innebära att man i praktiken får ut ungefär lika mycket pengar som idag.

Som utredningen påpekar har det funnits en del problem med det nuvarande systemet där ”metoden för fastställande av landsbeloppen framstår som godtycklig och inte helt rättvis”. Som ett exempel kan nämnas att man kan låna 1750 kr/vecka för att studera i Kina vilket är 1000 kr mer per månad än du får ut för att studera i Tyskland, Österrike eller Sverige som definitivt är dyrare länder. Ett annat problem med nuvarande system är att CSN inte hänger med i svängningarna på valutamarknaden vilket snabbt kan göra de individuella landsbeloppen ännu mer felaktiga. Frågan är dock om det nya systemet kommer till rätta med dessa problem. I sådana fall måste det nya merkostnadslånet för utlandsstudier vara mer flexibelt upplagt.

Vad innebär detta för dig som ska studera utomlands i år?
Kortfattat: ingenting. Detta är än så länge bara ett förslag. Det kommer antagligen att ta år innan det genomförs och vi har sett många andra studiemedelsförslag gå om intet så det är inte säkert att det genomförs alls. Det är dock bra att man tittar på dessa saker då det finns en hel del brister i nuvarande system, men det är svårt att värdera hur bra det nya systemet skulle vara innan man har alla detaljerna.

Observera också att förslaget bara berör studielånet, bidraget nämns överhuvudtaget inte i pressreleasen. Du som funderar på att studera utomlands inom det närmaste året kan läsa mer om nuvarande regler gällande studiemedel för utlandsstudier på Blueberrys webbsida.

Nya CSN-belopp för utlandsstudier

Den 1 juli ändrade CSN beloppen som du kan få i uppehälleslån när du studerar utomlands. Tillsammans med studiebidraget på 674 kr per vecka är det tänkt att uppehälleslånet ska täcka dina kostnader för mat och husrum etc. Storleken på lånet varierar från land till land. CSN uppdaterar lånebeloppen en gång i halvåret för att reflektera förändringar av valutakurser och levnadsomkostnader i de berörda länderna.

Vinnarna
I följande länder har studielånet höjts:

• Australien: här har lånet höjts med 400 kr per vecka för att kompensera för att den australiensiska dollarn har gått upp. Det innebär att du kommer att klara dig betydligt bättre på CSN i  Australien framöver.
• Egypten: även här har lånet höjts med 400 kr per vecka.
• Italien: här har lånet höjts med 100 kr per vecka.

CSN och arbete i Japan
Den största sänkningen har skett för Japan där lånet sänkts med hela 600 kr per vecka. Lånet är dock fortfarande bland de högsta som delas ut. För ett par år sedan gick den japanska Yenen upp med närmare 50% mot kronan. Då tog det lång tid innan CSN reagerade men när man väl gjorde det så chockhöjde man lånet med 1000 kr per vecka, samtidigt som Yenen börjat gå ned igen…

Det är mot denna bakgrund man får se den nuvarande sänkningen. Ironiskt nog kommer den dock när Yenen under slutet av våren gått upp ca 15% igen. CSNs timing är onekligen inte den bästa när det gäller lånbeloppen till Japan. Min bedömning är dock att pengarna fortfarande ska räcka om du tar fullt lån och bidrag. Då har du rätt att få ut 14296 kr (ca 168000 Yen) per månad till mat, husrum, nöjen och resor. Det ska du kunna klara dig på om du inte har för dyra vanor. Bortsett från boende så är Japan inte särskilt dyrt.

Om du inte vill ta så mycket studielån eller om du vill jobba vid sidan av så kan jag tipsa om våra arbetsprogram i Japan.

Tyskland är fortfarande billigare än Kina…
Studielånet är tänkt att motsvara levnadsomkostnaderna för en student i de olika länderna. Hur väl detta överensstämmer med verkligheten är en annan historia. CSN anser till exempel fortfarande att Tyskland (1500 kr/vecka) är billigare än Kina (1750 kr/vecka) vilket ligger ganska långt ifrån verkligheten. Tittar man på våra skolor kostar det till exempel 44575 kr att bo 20 veckor i värdfamilj i Berlin medan priset i Peking är 20210 kr för motsvarande tid.

Jag är också fascinerad av att man inte höjt studielånet till Europas dyraste land Schweiz som dessutom har en väldigt stark valuta i dagsläget. Finns det någon som på allvar tror att det är 1600 kr dyrare per månad att leva i Italien eller på Irland? Det är inte lätt att bedömma levnadsomkostnaderna i olika länder men CSN borde kunna hitta ett system som bättre reflekterar levnadsomkostnaderna för studenter i de olika länderna.

Läs mer om studiemedel för utlandsstudier och se de aktuella lånebeloppen.

Höjda CSN-belopp för utlandsstudier!

Som vi påpekat tidigare i bloggen så har CSN inte hängt med i svängarna när kronan tappat i värde och livet utomlands blivit dyrare. Detta har man dock korrigerat nu. Från och med den 1 juli gäller nya belopp för uppehållslånet utomlands. Man har gjort flera rejäla höjningar:

• Lånet för studier i Japan har höjts från 2500 kr till 3500 kr per vecka
• Lånet för studier i USA har höjts från 2500 kr till 3200 kr per vecka
• Lånet för utlandsstudier i Schweiz, Tyskland och många andra länder har höjts med 300 kr per vecka

Dessa höjningar gör det betydligt lättare att klara sig enbart på studiemedel när du studerar utomlands. Storbritannien är i stort sett det enda landet där lånet har sänkts (från 2500 till 2250 kr per vecka). Detta beroende på att pundet har tappat en del i värde mot den svenska kronan under det senaste året.

Sedan kan jag fortfarande tycka att de inbördes beloppen är aningen parodiska när Kina anses vara betydligt dyrare än Tyskland och Irland anses vara betydligt dyrare än Schweiz men det får man leva med. Det viktiga är att CSN höjde beloppen sen kommer det alltid vara så att CSN-pengarna räcker längre i vissa länder.

Läs mer om studiemedel och se de nya beloppen på Blueberrys hemsida. Här kan du också göra en kalkyl för att se hur mycket pengar du kan få ut när du studerar utomlands.

Studiemedel, CSN och studier utomlands = en unik ekvation

Henrik Berggren skriver idag på DNs ledarsida en hyllning till det svenska studiestödsystemet, alias Centrala Studiestödsnämnden, mer känt som CSN. De flesta av oss har nog tagit, kommer att ta eller känner fler än en som tagit hjälp av CSN för att bekosta sina studier. De flesta av oss har nog också muttrat lite över CSNs ibland stelbenta byråkrati eller långa telefonköer. På Blueberry får vi ofta hjälpa våra studenter med ansökan om studiemedel, reda ut hur mycket pengar man kan tänkas få ut för en viss kurs, förklara att lånedelen betalar man tillbaka, medan bidraget är något man får behålla, och informera om kraven för att kunna få studiemedel från CSN. Man får känslan av det bara är så himla krångligt alltihop.

Precis som Henrik Berggren så tycker jag att det gnälls orättvist mycket på CSN. För det första så har de långa telefonköerna mer eller mindre försvunnit. Jag har nästan daglig kontakt med handläggarna på CSN (och jag får sitta i samma telefonkö som alla andra) och sällan behöver jag vänta mer än ett par minuter på att komma fram. För det andra, och desto viktigare, så glömmer man lätt bort att även om det vore hur bökigt som helst att ansöka om studiemedel och få reda på hur det funkar så är det ett helt fantastiskt system vi har i Sverige! Jag vet inte hur många gånger jag suttit på möten med representanter för utländska skolor och sett deras häpna miner när jag berättar om ”the Swedish governmental institution CSN which gives loans and grants to all Swedish students wishing to study abroad”. För alla fransmän, tyskar, spanjorer och amerikaner m.fl. ter det sig som en våt dröm att slippa spara ihop pengar själv, eller be mamma och pappa om hjälp, för att kunna finansiera en språkkurs, en utbytestermin eller en hel utbildning. Inte bara i sitt hemland, utan nästan var som helst i världen!

Visst finns det nackdelar också. Eller inte så mycket nackdelar, som saker värda att tänka på när man funderar på att ansöka om studiemedel. Tar man bara bidragsdelen är det bra att tänka på att då har man förbrukat de veckorna (totalt har man 240 veckor med studiemedel att utnyttja för eftergymnasiala studier) för gott, även fast man inte tar något lån. Tar man bidrag och lån, glöm inte att lånet är just ett lån, som du ska betala tillbaka (med ränta). Kanske behöver man inte låna till alla delar av studiekostnaderna; kan man betala för försäkring och resa på egen hand så är det bra att slippa låna till dessa bitar. Studiestödet räcker som skrivet var inte i alla oändlighet, utan du har 240 veckor att utnyttja, så planera väl om du tänker läsa en väldigt lång utbildning, så att du inte står utan veckor kvar efter halva utbildningen.

Dessa saker till trots: CSN och det svenska studiestödet är ett suveränt påfund. Det faktum att alla svenskar (som uppfyller baskraven)  har möjlighet att använda sig av statligt studiemedel för att läsa vidare efter gymnasiet bäddar för ett rättvisare samhälle, där utbildning inte är förbehållen de som har pengar. Det är värt att tänka på nästa gång du muttrar över ansökningablankettens konstiga formuleringar eller när årsbeskedet dimper ner i brevlådan och autogirobetalningarna svider till ännu mer…

Om du har funderingar på huruvida du kan finansiera en av våra utbildningar med studiestöd från CSN, ta gärna en titt på Blueberrys sida om studiemedel. Vi kan ofta hjälpa till med grundläggande frågor om studiemedel och vi hänvisar dig vidare till CSN om det är något som vi inte känner till.

En gång när jag var på resa i USA träffade jag en amerikan som hade belånat sitt hus dubbelt upp för att kunna skicka sina två döttrar till college. När jag berättade om Sverige och CSN tittade han på mig som om jag var dum i huvudet: ”So you mean that you, like, get money just to, like, study English, abroad, like”? Då skämdes jag nästan lite över vårt generösa system, men mest kände jag mig stolt. Så sluta gnäll – vi har möjligheter som andra bara skulle drömma om. Det kan vara värt ett par telefonsamtal och lite blanketthuvudbry!