På stranden

Anledningen till att det blev Bella Milano är för att det är en stad jag varit i tidigare och följt AC Milan, en av huvudanledningarna till att jag åkte ner och bodde där 5 månader. Blueberry var fantastiska och hjälpte mig med allt, boende, skola, rubbet. Så när jag väll fått all info från dem så var det bara att invänta 2 januari för avresa och det var en lång väntan. Men sen kom den och jag åkte iväg och landade på Linates flygplats 16.00, när jag ringde till damen vars lägenhet jag skulle bo i och damen kunde ingenting engelska för fem öre, så jag fick prata mig fram med den skrala italienskan jag hade!

Framme i lägenheten
Väl framme vid lägenheten mötte hon och han jag skulle bo med upp mig utanför porten. Lägenheten var perfekt, i ett hyfsat lugnt område i närheten av Lambrate, inte alls för långt av kärnan av Duomo, centrala Milano. Vi gick in, packade upp det viktigaste, innan hon tog med oss ut på middag och det kändes nervöst… men framför allt underbart. Känslan av att inse att man inte var i Milano på en kort semester utan att man skulle bo där var helt fantastisk…

Mycket att se

Skolan då?
Eftersom jag skulle vara där i 20 veckor kunde jag inte ta både förmiddags- och eftermiddagslektioner, så det var 3 ½ timmar varje dag som jag hade lektioner på italienska med italiensktalande lärare och detta var något som jag var orolig för innan, hur ska jag kunna lära mig någonting? Men ett drygt år efter så inser jag vad fel jag hade. Mitt ordförråd har blivit markant bättre och det har jag skolan att tacka för. En perfekt skola som verkligen hjälpte till med det man ville ha hjälp med, perfetto!

Spelade fotboll på fritiden
På skolan var det en del svenskar som jag blev tajt med, men jag lärde även känna lite italienare då jag började spela fotboll på fritiden via en internetsajt som heter fubles.com. Där spelade jag några gånger i veckan tillsammans med en av mina närmaste kompisar där nere! Om dagarna, när jag inte var i skolan, så var det fotbollen där som var i första hand och från mars-maj så var det slappande i Parco Sempione i närheten av Duomo som ägde min tid. Där låg man med en öl och bara tog det lugnt i den stekande solen och väntade på vad kvällarna skulle erbjuda. För i Milano finns det en underbart uteliv. Som turist vet jag att man inte tycker om det, eftersom att man inte vet vart man ska gå, men att bo där är något helt annat, då man hittar nya ställen och gator där det finns grymma nattklubbar, restauranger, etc. Tex en sportpub i närheten av Parco Sempione, Fourfourtwo, där jag hängde mycket och tillslut blev en stammis!

San Siro

San Siro
Sen sist..fotbollen, anledningen till att JAG var där. Oavsett om du är intresserad av il calcio, är ett besökt på San Siro, fotbollens La Scala, värt ett besök. Jag var på en match i veckan, även Inters matcher oftast, för att få njuta av den stämningen, passionen och glöden som finns hos italienaren när det kommer till Calcio. Den är enorm!

Milanos perfekta läge
Med tanke på Milanos placering i Italien, så är det långt för en utflykt till t.ex Rom eller Sicilien, men det finns andra godbitar i närheten, som tex Comosjön,Genova och Verona, några utav de städer jag besökte

Tveka inte!
Milano är världens modehuvudstad, två av världens bästa fotbollsklubbar spelar här, våren är grym..Tveka inte att åka till Milano och studera och bo där. Du kommer INTE ångra dig!

/Elias Lööv

Vår lyckliga vinnare blev Louise Carlstedt som skrev om sin drömresa till Paris i sin blogg.

I sommar kommer Louise att få chansen att spendera 2 veckor på vår skola Eurocentres i Paris. Förhoppningsvis kommer vi då också kunna få ett gästinlägg här på bloggen direkt från Frankrike.

Solnedgång i Paris

Stort grattis, Louise!

Du har chans att vinna en två veckor lång språkresa till valfri skola i Europa som vi samarbetar med. Kika på vår studieortskarta för en idé om vad du kan välja mellan!

Du tävlar genom att följa några enkla steg:

1. Välj en studieort i Europa från vår karta
2. Skriv ett blogginlägg där du berättar om hur din perfekta språkresa skulle se ut och var i Europa du vill åka
3. Motivera varför just DU ska vinna språkresan. Till exempel kan du berätta om dina förväntningar, vilket språk du vill läsa, var och hur du vill bo och så vidare
4. Länka ditt blogginlägg till www.blueberrysprak.nu
5. Maila länken till ditt blogginlägg till emelie@hittabloggen.se och skriv ditt fullständiga namn samt hur många unika besökare/månad som din blogg har.

Tävlingsjuryn tar hänsyn till:

• Idérikaste blogginläggen/inlägget
• Bästa motiveringen
• Länkar
• Många kommentarer till inläggen

I potten ligger alltså en 2 veckor lång språkresa till valfri ort i Europa där Blueberry har språkskolor. Du läser en normalkurs (vanligtvis 15-20 lektioner i veckan) i grupp tillsammans med andra studenter. I priset ingår också standardinkvartering i värdfamilj eller delad lägenhet genom skolan samt flygbiljetter tur och retur.

Lycka till!

PS! Behöver du lite inspiration? Missa inte vår mässa om studier och arbete utomlands!

Att vara i en internationell miljö som denna får mig att tänka tillbaka på resor jag själv gjort, mer än en gång per dag. Ett av mina käraste resminnen är från den franska alpbyn Chamonix där jag spenderade två vintersäsonger. Jag kom dit med planen att hitta ett jobb på plats och det främsta, och enda, kriteriet var att det skulle ge mig mycket tid för skidåkning.

Jobb minus franska
Ett franskt brasseri behövde någon som kunde jobba i köket med allt från att göra förrätter till att diska, denna någon blev jag. Inget ont om gymnasiefranska men för mig räckte den bara en bit på vägen när det gällde att förstå och göra mig förstådd generellt och i köket på restaurangen. Om jag hade möjlighet att spola tillbaka och göra resan om igen skulle jag gå några veckors språkkurs i franska som det faktiskt finns möjlighet att göra i Chamonix. Det hade varit en klockren påbyggnad på min grundkunskap i språket vilket, kanske, skulle ha räddat mig från att bränna crème bruléen kväll efter kväll, eller i alla fall förstå varför jag brände den. Att ha haft privilegiet att vara i vykortsvackra Chamonix en hel säsong späckad av grym skidåkning, galen after-ski och möten som sent ska glömmas är värdefullt och har format mig till den jag är idag. Inte bara det att jag nu uppskattar en bra creme brulee men även att min kärlek till höga berg och skidåkning är starkare än någonsin.

Kom till Blueberrys spännande mässa om studier och arbete utomlands lördagen den 12 februari på Club Ambassadeur i Stockholm. Där kan du prata med Blueberrys kunniga personal och hitta ditt eget äventyr!

När jag först kom till flygplatsen så gjorde jag det utan förkunskaper över huvud taget men att hitta en taxi gick relativt bra ändå tycker jag. Värre var när jag skulle ringa till Inma som var en av lärarna som inte kunde engelska, men med lite så förstod hon att jag befann mig på flygplatsen på väg till min lägenhet i centrala Alicante där vi skulle mötas. Och mycket riktigt, där stod en spansk dam och mötte mig på Calle Orense och log.

Alicante

Första tiden var hemsk på grund av kylan. Jag trodde ju att jag skulle till värmen i södra Spanien och var inte beredd på 10-15 grader, inne som ute. Dom har ingen värme inne så jag frös så mycket att jag vid ett tillfälle sa att jag ville åka hem till och med. Som tur var så lugnade jag ner mig tillslut och gick och köpte en värme/kyl fläkt på El Corte Ingles som var ungefär som Åhléns. Ett tips när ni köper en fläkt är att inte somna med den på högsta värme för jag vaknade flera nätter av att jag drömde att jag skulle drunkna men det var bara jag som svettades på grund av hettan visade det sig när jag vaknat. Lärarna på skolan var underbara och tiden gick och med det så höjdes också temperaturen och när till slut kom sommaren och problemet var då långt långt borta och det var till och men för varmt för att gå ut ibland mitt på dagen.

Under dagarna var det lektioner med långa och många övningar men merparten av tiden i skolan var en härligt lärorik tid. Under kvällar och nätter var det med vilda och sociala tillställningar som gällde då man kanske fick det lite mer av språkets slangord och uttryck som kanske inte var så grammatiskt korrekta men inte mindre nyttiga för det.

Under min tid i Alicante lärde jag mig mer spanska än vad jag någonsin skulle ha gjort på någon annan skola i Sverige och det var definitivt en av mina livs bästa upplevelser och kan rekommenderas till alla.

Som jag sa så var lärarna på skolan underbara och jag stormtrivdes både med stan och med skolan.

// Marie

Shibazakura festivalen

Min språkskola
Språkskolan Manabi ligger i fräscha lokaler i sumobrottarstaden Ryogoku, 2 stationer från Akihabara. Skolan följer ett system som fungerar på så sätt att man har klasser med graderingen A till I. Där A är helt från scratch, och I är på avancerad nivå. Varje kurs är 3 månader. När man börjar på skolan får man göra ett placeringsprov som avgör vilken nivå man får starta på. När jag slutade på skolan så gick jag ut E. 

Nu jobbar skolan aktivt för att nivåerna och övergångarna mellan dessa kurser ska vara så smidiga som möjligt. Något som för ungefär ett år sedan inte riktigt var fullbordat. När jag gick från B till C kändes det till exempel som att det blev lättare istället för svårare. För att sedan göra ett jätte hopp upp i D kursen. Detta är nog också det enda jag kan peka ut som en brist på skolan under mitt år där men jag tror det redan är åtgärdat.

Vidare till de bra punkterna är lärarna uteslutande bra. Alla undervisar med stort engagemang. Jag förväntade mig innan jag kom till Japan att lektionerna skulle vara rätt så strikta. Men helt i motsats till vad jag trott var lektionerna relativt lättsamma utan att för den delen vara det minsta oseriösa.

Skolan har dessutom en expedition som jobbar med att hjälpa dig med vilka problem som än skulle kunna tänkas uppkomma under din tid i Japan. Allt från visumfrågor till att skaffa deltidsjobb. 

Manabi håller ungefär en gång per månad i en aktivitet. Dessa aktiviteter håller faktiskt oväntat hög kvalité. Allt från resor till Nikko, Fujikyuu highlands, Disney Land till Grillfester och Sumo.

Ett litet tips till de som ska börja på Manabi är att nästan ingen misslyckas på en kurs på grund av slutprovet. De flesta som går om gör det för att de missat på småproven under terminens gång, gjort för få läxor eller har för låg närvaro. Så det gäller att hänga med.

Hur bra blir man då på språket på ett år? Det är ju en sak att plugga språk där man faktiskt kan läsa allting eftersom man använder alfabetet och omedvetet kan uppfatta allt man ser. Att landa i Japan är verkligen som att komma tillbaka till tiden innan man ens lärt sig hur man uttalar bokstäverna.  Bara att det inte är 29 bokstäver den här gången, utan flera tusentals tecken. Men väljer att ta det här som exempel. Köpte Final Fantasy 4 på Nintendo DS när jag varit i Japan runt 2 månader. Förstod självklart inte någonting och spelet hamnade längst ner i någon byrålåda. Hittade det när jag packade för hemfärd ett år senare, och på planet hem kunde jag konstatera att jag förstår och läser allt utan att ens tänka efter (allt för mycket). Vilket känns riktigt grymt.

Boende i delat hus i Tokyo, Tawaramachi
Av alla de boendeformer man kan tänka sig i Tokyo hamnade jag i delat hus. Vi var totalt 8 personer med blandade nationaliteter. Nu hade jag riktig tur med folket som bodde i mitt guest house. I början var majoriteten Japaner, vilket hjälpte minst lika mycket som skolan med att bli bättre på språket. Dessutom gav det möjlighet att snabbare lära känna folk utanför skolan. Något jag faktiskt tror skulle varit ganska svårt precis i början om man bott ensam i en lägenhet eller i skolans studentrum. Folk bor dessutom oftast inte alltför länge i sådana här hus så rotationen på människor är hög. Jag bodde på samma ställe under hela min vistelse i Japan. Jag hade eget rum, men delat kök och badrum. Standarden är verkligen inte världsklass men så länge man inte är jätte petig var det helt klart ok. Dessutom arrangerar de delade husen, precis som skolan, en mängd med riktigt bra aktiviteter där folk från alla husen deltar.

Toppen av Tokyo

Skolans studentrum lät aldrig riktigt tilltalande för mig. Jag kan inte riktigt uttala mig om standarden då jag aldrig var där. Men att bo där skulle begränsa en så mycket till skolfolket att jag inte skulle rekommendera det. Med tanke på språket bor ju dessutom inga japaner där av uppenbara anledningar!

Det roliga livet
Karaoke, Izakayor, Klubbar, Shopping, Arkadhallar, ja det finns inget som inte finns i Tokyo. Lek runt i Shibuya, Roppongi, ha en picknick i jätteparken Yoyogi i Harajuku, shoppa hightech prylar i Akihabara. Man kan helt enkelt leva i non stop action. Problemet kan till och med vara att hitta bromsen ibland. För det är lätt att tappa greppet om pengarna i Tokyo. Nu vill jag inte säga att det är så för alla människor, men det är mer eller mindre uteslutande så för samtliga svenskar jag träffade som studerar på olika språkskolor i Tokyo. Då vi faktiskt för stunden är rätt bortskämda med CSN i jämförelse med i stort sett samtliga koreaner och kineser som ligger och sover på lektionerna för att de måste jobba så mycket som möjligt för att få ihop det. Jag tror faktiskt inte jag träffade en enda svensk som extraknäckte någonstans under hela mitt år. Jag jobbade inte heller någonting under hela året. Det är en av de saker jag faktiskt ångrar. Generellt tror jag det flesta först är rädda på grund av språket, sen när man blivit bättre på den delen tycker man att timlönerna är för låga. För man klarar faktiskt sig lite för bra med CSN så motivationen att jobba är svår att väcka när man hela tiden kan göra något som är mycket roligare. Man går dessutom bara 4 timmar i skolan per dag, så man har mycket fritid att bränna pengar på. Så om jag ska sticka in ett råd så är det nog att man faktiskt ska försöka skaffa sig ett deltidsjobb. I många fall hjälper det ju även att utveckla språket.

Toppen av Japan, Mount Fuji

Resandet runt
Jag passade på att resa runt så mycket som möjligt i Japan under tiden jag var. Jag hann bland annat till Okinawa, Hiroshima, Kyoto, Osaka. Tokyo må vara en häftig stad men är man i Japan mer än några månader tycker jag att man definitivt ska ge sig ut en bit i landet. Det finns dessutom inte många spår av gammal japansk kultur i Tokyo om man jämför med städer som Kyoto. Men dessa berättelser hör inte riktigt hemma här.

Det här blir mitt bidrag som reseberättelse. Under hela min tid i Japan skrev jag bloggen http://www.tokyotrip.blogg.se/. Där kan man läsa (eller bara titta på bilderna) om alla resor jag gjorde runt i Japan, plugg, Cosplay som Mario, J-pop konsert, Tokyo Game show 2009, Japansk ravefest, Shibazakura, Fujibestigning och allt annat sjukt som hände.  Hoppas det kanske ska ge någon där ute ett skratt. Och om det inte har framgått tillräkligt väl än, så tycker jag Tokyo är den grymmaste staden på planeten.

/Mikael Lagerman

Vill du också studera japanska på Manabi i Tokyo? Blueberry ger dig Tokyos bästa priser samtidigt som du får hjälp med visumansökan, CSN, boende och allt annat som måste fixas innan kursstart.

Biarritz - stranden

Till exempel så nämns Biarritz som en riktig höjdare. Det är en ordentlig sommarstad som i princip fyrdubblar antalet invånare under sommarmånaderna. Det har alltid varit en populär stad, och sedan mitten av 50-talet så har det utvecklats till en riktig surfstad. Biarritz ligger i södra Frankrike, nästan på gränsen till Spanien.

Förutom surfing så finns det mycket annat att göra i staden, det kryllar av mysiga caféer, restauranger och trevliga uteställen. La Grande Plage är en fantastisk strand som ligger mitt i staden och erbjuder härliga bad. Många säger att Biarritz är Saint Tropez innan det blev Saint Tropez, alltså innan det exploaterats på samma sätt som det görs idag.

Men om man nu åker dit för att surfa så kan man samtidigt passa på att lära sig franska. Vår skola i Biarritz erbjuder en tvåveckorskurs där man har 20 lektioner i franska i veckan, och sedan 10 lektioner i veckan där man får lära sig surfa. Grupperna är relativt små, högst 8 personer, och all utrustning ingår. Om man föredrar att hålla sig på land, så kan man istället välja skolans golfkurs där man får träna golf med en kvalificerad instruktör på eftermiddagarna.

Vackra San Sebastián

Från Biarritz är det bara 20 minuter till spanska gränsen, och man kan enkelt göra utflykter till ett annat surfparadis – San Sebastián. Även här kan man kombinera att lära sig språket och surfa på skolan som vi samarbetar med. Man har en timmes surfing varje dag tillsammans med en instruktör. Även här ingår allt material som man kan behöva i kursavgiften.

Förutom surfing så är San Sebastián känt för att ha inte mindre än 6 Guide Michelin restauranger trots att de inte har mer ca 175 000 invånare i staden. Det är också enkelt att göra mindre utflykter till t ex Pamplona för att se tjurrusningen.

En del av staden.

Min lillebror befinner sig just i Edinburgh på språkresa och förra veckan åkte jag dit dels för att besöka lite skolor, och dels för att hälsa på honom. Jag läste själv engelska där 2005, och har hela tiden haft tankar på att resa tillbaka. Av olika anledningar har det inte blivit av, men nu äntligen skulle jag göra slag i saken.

Innan jag kom iväg på tisdagen så var det lite osäkert om jag skulle kunna flyga alls, eftersom att askmolnet bestämt sig för att hänga runt omkring Skottland och Irland. Som tur var så ställde det inte till några stora problem, utan jag kunde enkelt ta mig från Arlanda till Edinburgh.

Min första tanke när jag kom tillbaka var att jag inte riktigt kan förstå hur det har tagit mig nästan fem år att återvända. Det andra som slår mig är att det ser ut nästan precis som det gjorde när jag åkte. Trots att hela staden var täckt i byggställningar (som heter scaffolding på engelska – det första nya ordet jag lärde mig när jag kom dit och som fortfarande är användbart!) så verkar de inte har kommit så mycket längre idag.

Det fantastiska slottet som blickar ut över hela staden.

Mitt på den stora shoppinggatan Princes Street så håller de nu på att bygga en spårvagn, vilket har resulterat i att man måste renovera alla hus längs med den gatan eftersom att de är för gamla för att kunna hantera skakningarna i marken som spårvagnen leder till. Fast i Edinburgh finns det alltid någonting som man måste renovera, men trots det så möts man av fantastiska syner vart man än går.

Jag är väldigt glad över att kunna berätta att mitt besök till Skottland även har lett till samarbete med två fantastiska skolor. Dels Edinburgh School of English som är samma skola som jag gick på för många år sedan, men som vi inte arbetat med på ett tag. Det är en otroligt bra skola med hög standard på lektionsplan och lärare och som passar perfekt om man redan är på en hög nivå men vill utvecklas ännu mer.

Den andra skolan ligger i Glasgow och heter Glasgow School of English. Det är en ny skola för oss, även om de har funnits väldigt länge. Det är också vår första skola i Glasgow, vilket känns jättestpännande. Glasgow är verkligen väldigt annorlunda mot Edinburgh, och känns mycket mer som en ”riktig” storstad. Det är höga hus, trafik, mycket affärer och har de senaste åren växt till en ordentlig studentstad. Trots att den känns stor så är den lätt att få ett grepp om, och man kommer snabbt till rätta. Skolan ligger mitt i staden, och de har väldigt fina residens med delade lägenheter.

Det kommer att komma upp information om de båda skolorna snarast på hemsidan, men om du vill ha mer information på en gång så får du gärna lämna en kommentar på den här bloggen så kontaktar jag dig så snart jag bara kan.

Vi hittade en hemlig trädgård.

Men det var ju faktiskt inte bara jobb, utan jag varit lite ledig också. Det var underbart att strosa runt och titta på alla vackra hus och intressanta människor. Som vanligt hinner man ta sig igenom alla årstider på en dag i Edinburgh så det är väldigt svårt att planera någonting i förtid. Ni kanske tror att jag överdriver? På tisdagen när jag vaknade så haglade det så att isen låg som ett vitt täcke över marken, lagom tills att jag duschat och ätit frukost och lämnade hotellet så ösregnade det. Efter någon timme slutade det och långsamt började det spricka upp. Vid lunch? Då satt jag på uteservering i solskenet utan jacka och njöt av våren. Lagom till att vi ätit klart började det om igen, men tack och lov slapp vi mer hagel.

Salisbury Crags från marken

Trots detta så var det så pass bra väder att vi lyckades ta oss upp till Salisbury Crags. Det är de höga klipporna mitt i Holyrood Park som ligger vid foten av the Royal Mile. Man kan promenera upp (även om det är brant) och utsikten är fantastisk. Jag rekommenderar det starkt om man vill ha otrolig utsikt utan att behöva klättra ända upp till toppen av Arthur’s Seat. Förutom vår lilla bergsbestigning så besökte vi slottet som ligger upphöjt och blickar ut över staden.

Jag uppe på Salisbury Crags med utsikt över Edinburgh

Edinburgh och Skottland har en fantastisk historia, och man blir påmind om den var man än går. Den gamla staden är fantastisk på många sätt, och bara man håller ögonen öppna och har en guidebok med sig så kan man hitta riktiga guldpärlor. Men trots att mycket i Edinburgh är sig likt så förändras det också ständigt. Ett område som jag finner otroligt intressant är de gamla arbetarkvarteren i Leith. Det som tidigare var en smutsigt och fattigt område genomgår just nu en ansiktslyftning och förvandlas sakta men säkert till en plats för studenter, artister, konstnärer och second-hand shoppare med trendiga fik, pubar och affärer. SVD skrev för några veckor sedan en artikel om just det här området som kan vara värt att läsa. Det är också i närheten av Leith som det bor mycket studenter. Bland annat har vår skola Kaplan Aspect sina studentlägenheter här, i nybyggda hus på gångavstånd till skolan.

Utsikt från slottet

Jag tröttnar aldrig på att vandra runt i Edinburgh och utforska nya pubar eller restauranger som jag inte tidigare upptäckt. Faktum är att jag och mina kurskamrater från 2005 planerar en återförening inom en någorlunda snar framtid. Trots att vi kommer från helt olika delar av världen så har vi Edinburgh gemensamt, och det är verkligen inte fy skam! Om du vill se fler av mina bilder från Edinburgh så kika in på vår Facebook grupp!