CSN och finansiering av utlandsstudier

Från och med den 1/7 har CSN uppdaterat lånebeloppen för utlandsstudier. Du hittar de aktuella beloppen på Blueberrys sida om studiemedel för utlandsstudier.

Nya lånebelopp för utlandsstudier
Lånebeloppen har sänkts med någon hundralapp per vecka i många länder då kronan har stärkts mot många andra valutor. Beloppen har dock höjts med hundra kronor per vecka i bl.a. Nya Zeeland och Korea. Den stora missräkningen är dock att lånebeloppet sänkts med 450 kr per vecka i Schweiz med motiveringen att valuta- och inflationsförändringar under 2010 motiverar en sänkning. Detta känns inte särskilt relevant med tanke på att Schweizer Francen har stärkts 40 öre gentemot kronan under 2011 och studiemedlen alltid varit lågt tilltagna i Schweiz.

Nackdelarna med dagens CSN-system…
Den godtyckliga skillnaden mellan lånebeloppen i de olika länderna är akilleshälen i det nuvarande CSN-systemet. Det är en god tanke men beloppen speglar tyvärr inte de verkliga levnadsomkostnaderna för en student. Man borde ju titta på vad mat, studentrum, kurslitteratur etc kostar i de olika länderna för att sätta beloppen, men så är uppenbarligen inte fallet. Två av Europas dyraste länder Schweiz och Norge ger bara rätt till lån på 2050 respektive 1950 kr per vecka. Samtidigt får man 2650 kr per vecka i Italien och 1750 kr per vecka i Kina där levnadsomkostnaderna är betydligt lägre. Så det är inte konstigt att man utreder hur CSN kan förbättras framöver.

…och fördelarna med CSN
Samtidigt ska man vara medveten om vilken fördel det är för oss svenskar att ha rätt till CSN, även om systemet är långtifrån perfekt. Vi svenskar har dessutom gratis utbildning på hemmaplan på de statliga skolorna. Utanför EU kostar utbildning nästan alltid pengar och även inom EU har många skolor avgifter. Som EU-medborgare har du dock rätt att läsa på samma villkor som landets egna studenter.

Vi hjälper dig gratis
Våra språkskolor, college och universitet runt om i världen sätter sina priser utifrån sina lokala förutsättningar och omkostnader. Vi kan sällan vara med och påverka detta. Däremot kan vi i de flesta fall hjälpa dig som student helt gratis med rådgivning, ansökan och allt annat inför avresan. På våra högre utbildningar betalar du vanligtvis kursavgiften direkt till skolan och ingenting till oss. På språkresorna sätter vi priserna i svenska kronor men försöker även där hålla oss till skolornas priser eller till och med ligga under dem tack vare våra förmånliga avtal med många skolor.

Klarar man sig på CSN?
Hur bra du klarar dig på CSN beror främst på var du läser. För att hjälpa dig att få en överblick erbjuder vi en kostnadskalkyl på vår hemsida för alla våra college och universitet. Vi har också skrivit om hur du gör en kostnadskalkyl för utlandsstudier här på bloggen. Kontakta Blueberry om du behöver rådgivning om utlandsstudier på någon av våra skolor.

Förslag på nya CSN-regler för utlandsstudier

Den 1 april (passande nog) överlämnade regeringens utredare slutbetänkandet Studiemedel för gränslös kunskap. ”Utredningen lämnar ett flertal förslag som innebär att studiemedelssystemet för utlandsstudier förenklas, förbättras och effektiviseras. Syftet är att fler ska få möjlighet att studera utomlands, eftersom utredningen visat att utlandsstudier är lönsamt både för samhället och för individen.” Det låter onekligen bra men vad innebär det i praktiken?

Höjda kursavgiftslån
Äntligen! Sedan 1994 har CSNs kursavgiftslån för utlandsstudier varit max 1350 kr per vecka. Oavsett vad din kurs har kostat och utan någon hänsyn till 17 års inflation. I den nya utredningen föreslås nu att man under en kortare tid ska kunna ta ut ett högre belopp för att studera vid ”prestigelärosäten som tar ut höga undervisningsavgifter”. Detta kan öppna upp nya möjligheter för dig som vill läsa en eller två Study Abroad-terminer på ett anrikt universitet eller dig som vill studera ett år på en världsledande filmskola som New York Film Academy.

Samma studiemedelsbelopp för alla länder
I utredningen föreslås att studiemedelsbeloppet ska vara samma för alla länder. Idag är bidraget enhetligt medan uppehälleslånet varierar en hel del mellan olika länder. I Portugal kan man för närvarande låna 1200 kr i veckan medan motsvarande belopp i USA och Australien är 3000 kr. Enligt förslaget ska dessa belopp bli samma som det svenska som i dagsläget är 1489 kr. För att kompensera de som studerar i länder som är dyrare än Sverige ska man istället införa ett nytt merkostnadslån för utlandsstudier.

I länder som är billigare än Sverige skulle man kunna få ut mer pengar än idag och således leva tämligen gott. För de länder som är dyrare än Sverige skulle man kunna söka det nya merkostnadslånet för utlandsstudier vilket bör innebära att man i praktiken får ut ungefär lika mycket pengar som idag.

Som utredningen påpekar har det funnits en del problem med det nuvarande systemet där ”metoden för fastställande av landsbeloppen framstår som godtycklig och inte helt rättvis”. Som ett exempel kan nämnas att man kan låna 1750 kr/vecka för att studera i Kina vilket är 1000 kr mer per månad än du får ut för att studera i Tyskland, Österrike eller Sverige som definitivt är dyrare länder. Ett annat problem med nuvarande system är att CSN inte hänger med i svängningarna på valutamarknaden vilket snabbt kan göra de individuella landsbeloppen ännu mer felaktiga. Frågan är dock om det nya systemet kommer till rätta med dessa problem. I sådana fall måste det nya merkostnadslånet för utlandsstudier vara mer flexibelt upplagt.

Vad innebär detta för dig som ska studera utomlands i år?
Kortfattat: ingenting. Detta är än så länge bara ett förslag. Det kommer antagligen att ta år innan det genomförs och vi har sett många andra studiemedelsförslag gå om intet så det är inte säkert att det genomförs alls. Det är dock bra att man tittar på dessa saker då det finns en hel del brister i nuvarande system, men det är svårt att värdera hur bra det nya systemet skulle vara innan man har alla detaljerna.

Observera också att förslaget bara berör studielånet, bidraget nämns överhuvudtaget inte i pressreleasen. Du som funderar på att studera utomlands inom det närmaste året kan läsa mer om nuvarande regler gällande studiemedel för utlandsstudier på Blueberrys webbsida.

Studiemedel, CSN och studier utomlands = en unik ekvation

Henrik Berggren skriver idag på DNs ledarsida en hyllning till det svenska studiestödsystemet, alias Centrala Studiestödsnämnden, mer känt som CSN. De flesta av oss har nog tagit, kommer att ta eller känner fler än en som tagit hjälp av CSN för att bekosta sina studier. De flesta av oss har nog också muttrat lite över CSNs ibland stelbenta byråkrati eller långa telefonköer. På Blueberry får vi ofta hjälpa våra studenter med ansökan om studiemedel, reda ut hur mycket pengar man kan tänkas få ut för en viss kurs, förklara att lånedelen betalar man tillbaka, medan bidraget är något man får behålla, och informera om kraven för att kunna få studiemedel från CSN. Man får känslan av det bara är så himla krångligt alltihop.

Precis som Henrik Berggren så tycker jag att det gnälls orättvist mycket på CSN. För det första så har de långa telefonköerna mer eller mindre försvunnit. Jag har nästan daglig kontakt med handläggarna på CSN (och jag får sitta i samma telefonkö som alla andra) och sällan behöver jag vänta mer än ett par minuter på att komma fram. För det andra, och desto viktigare, så glömmer man lätt bort att även om det vore hur bökigt som helst att ansöka om studiemedel och få reda på hur det funkar så är det ett helt fantastiskt system vi har i Sverige! Jag vet inte hur många gånger jag suttit på möten med representanter för utländska skolor och sett deras häpna miner när jag berättar om ”the Swedish governmental institution CSN which gives loans and grants to all Swedish students wishing to study abroad”. För alla fransmän, tyskar, spanjorer och amerikaner m.fl. ter det sig som en våt dröm att slippa spara ihop pengar själv, eller be mamma och pappa om hjälp, för att kunna finansiera en språkkurs, en utbytestermin eller en hel utbildning. Inte bara i sitt hemland, utan nästan var som helst i världen!

Visst finns det nackdelar också. Eller inte så mycket nackdelar, som saker värda att tänka på när man funderar på att ansöka om studiemedel. Tar man bara bidragsdelen är det bra att tänka på att då har man förbrukat de veckorna (totalt har man 240 veckor med studiemedel att utnyttja för eftergymnasiala studier) för gott, även fast man inte tar något lån. Tar man bidrag och lån, glöm inte att lånet är just ett lån, som du ska betala tillbaka (med ränta). Kanske behöver man inte låna till alla delar av studiekostnaderna; kan man betala för försäkring och resa på egen hand så är det bra att slippa låna till dessa bitar. Studiestödet räcker som skrivet var inte i alla oändlighet, utan du har 240 veckor att utnyttja, så planera väl om du tänker läsa en väldigt lång utbildning, så att du inte står utan veckor kvar efter halva utbildningen.

Dessa saker till trots: CSN och det svenska studiestödet är ett suveränt påfund. Det faktum att alla svenskar (som uppfyller baskraven)  har möjlighet att använda sig av statligt studiemedel för att läsa vidare efter gymnasiet bäddar för ett rättvisare samhälle, där utbildning inte är förbehållen de som har pengar. Det är värt att tänka på nästa gång du muttrar över ansökningablankettens konstiga formuleringar eller när årsbeskedet dimper ner i brevlådan och autogirobetalningarna svider till ännu mer…

Om du har funderingar på huruvida du kan finansiera en av våra utbildningar med studiestöd från CSN, ta gärna en titt på Blueberrys sida om studiemedel. Vi kan ofta hjälpa till med grundläggande frågor om studiemedel och vi hänvisar dig vidare till CSN om det är något som vi inte känner till.

En gång när jag var på resa i USA träffade jag en amerikan som hade belånat sitt hus dubbelt upp för att kunna skicka sina två döttrar till college. När jag berättade om Sverige och CSN tittade han på mig som om jag var dum i huvudet: ”So you mean that you, like, get money just to, like, study English, abroad, like”? Då skämdes jag nästan lite över vårt generösa system, men mest kände jag mig stolt. Så sluta gnäll – vi har möjligheter som andra bara skulle drömma om. Det kan vara värt ett par telefonsamtal och lite blanketthuvudbry!