Att plugga på the Sunshine Coast

I poolen

Jag heter Lina och är nyanställd på Blueberry som Area Manager. Jag har precis kommit hem till Sverige igen efter ett år på University of the Sunshine Coast (USC) i Australien. Jag flyttade till Australien och läste en bachelor of business direkt efter min examen som resekonsult på Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm.

Att åka och bo i Australien, läsa på Universitet och resa kan vara det bästa jag någonsin gjort. Och då har jag bott i Paris i ett år, jag har bott med Massajerna ute på Savannen i Masai Mara, Kenya och upptäckt största delarna av Europa. Men Australien har verkligen en livsstil som tilltalar mig, lugna stränder, sena grillkvällar, surfing, storstadspuls och framförallt njuter Australiensarna själva av livet och tar vara på var dag, med solsken och utomhusaktiviteter.

I Sydney

Jag valde att bo på Campus första terminen, något som rekommenderas då campus på USC för med sig en del bekvämligheter och vad som kan kallas lyx för en svensk student, pool, tennisbana, BBQ-area och städare. Med eget rum och badrum delade jag sedan resterande del av lägenheten (kök, vardagsrum, tvätt och uteplats) med fyra andra studenter. De jag bodde med kom från Japan, USA och Australien. Det är bekvämt att börja med att bo på campus, men jag tröttnade snabbt på alla regler, höga priser och framförallt att dela vardagslivet med folk jag inte kände. Så till terminen efter flyttade jag ner till Maroochydore och bodde i ett litet radhus på två våningar med egen trädgård och en gata från stranden. Jag delade då detta boende med tre svenskar som jag lärt känna under terminen. Min storebror var vänlig nog att köpa mig en bil när han kom på besök, vilket gjorde det enkelt för mig att ta mig till och från skolan. Det var också lättare att göra road trips och upptäcka närliggande områden.

Utsikt

Väljer man att åka iväg och plugga utomlands på universitet får man inte glömma varför man åkt iväg. För att överhuvudtaget följa med i ämnena och få bra betyg gäller det att vara fokuserad, då skolan tar upp mycket tid, mer än vad man har på schemat. Under en tentaperiod kan man räkna med att spendera all sin vakna tid + lite till åt att studera. Det kommer även några riktigt tuffa perioder under terminerna då man inte gör annat än ägnar sig åt skolan. Men å andra sidan kan man glädja sig åt att när man är ledig finns det så sjukt mycket att upptäcka. Det är inte bara en obeskrivligt vacker natur med regnskog, milslånga stränder, outback och nationalparker, Australiens har kanske världens mest avslappnade människor och sköna kultur. Och det bästa med tunga tentaperioder är att direkt efter kommer loven, och pluggar man ett år som jag har man sommarlov i hela tre månader från slutet av november till slutet av februari.

Vad finns det att inte gilla med Australien?

Over and out!

Lina Enander

På japansk språkkurs i Tokyo

Jag var 24, universitetsstudent och allmänt uttråkad. Detta var ungefär 1,5 år sedan då jag bestämde mig för att nu var det dags för något kul att hända i livet. Detta blev i form av en ettårs språkkurs i Tokyo med Blueberry. Nu sitter jag här 1,5 år senare och uttrycket tiden går fort när man har roligt har hamnat på en helt ny nivå. Jag hade inte tråkigt en enda dag under hela året och tiden flög iväg på ett sätt jag aldrig upplevt förut. Det händer alltid någonting i Tokyo. Jag tänkte dela upp den här reseberättelsen och berätta lite om skolan, boendet, utelivet och lite om att resa runt i Japan.

Shibazakura festivalen

Min språkskola
Språkskolan Manabi ligger i fräscha lokaler i sumobrottarstaden Ryogoku, 2 stationer från Akihabara. Skolan följer ett system som fungerar på så sätt att man har klasser med graderingen A till I. Där A är helt från scratch, och I är på avancerad nivå. Varje kurs är 3 månader. När man börjar på skolan får man göra ett placeringsprov som avgör vilken nivå man får starta på. När jag slutade på skolan så gick jag ut E. 

Nu jobbar skolan aktivt för att nivåerna och övergångarna mellan dessa kurser ska vara så smidiga som möjligt. Något som för ungefär ett år sedan inte riktigt var fullbordat. När jag gick från B till C kändes det till exempel som att det blev lättare istället för svårare. För att sedan göra ett jätte hopp upp i D kursen. Detta är nog också det enda jag kan peka ut som en brist på skolan under mitt år där men jag tror det redan är åtgärdat.

Vidare till de bra punkterna är lärarna uteslutande bra. Alla undervisar med stort engagemang. Jag förväntade mig innan jag kom till Japan att lektionerna skulle vara rätt så strikta. Men helt i motsats till vad jag trott var lektionerna relativt lättsamma utan att för den delen vara det minsta oseriösa.

Skolan har dessutom en expedition som jobbar med att hjälpa dig med vilka problem som än skulle kunna tänkas uppkomma under din tid i Japan. Allt från visumfrågor till att skaffa deltidsjobb. 

Manabi håller ungefär en gång per månad i en aktivitet. Dessa aktiviteter håller faktiskt oväntat hög kvalité. Allt från resor till Nikko, Fujikyuu highlands, Disney Land till Grillfester och Sumo.

Ett litet tips till de som ska börja på Manabi är att nästan ingen misslyckas på en kurs på grund av slutprovet. De flesta som går om gör det för att de missat på småproven under terminens gång, gjort för få läxor eller har för låg närvaro. Så det gäller att hänga med.

Hur bra blir man då på språket på ett år? Det är ju en sak att plugga språk där man faktiskt kan läsa allting eftersom man använder alfabetet och omedvetet kan uppfatta allt man ser. Att landa i Japan är verkligen som att komma tillbaka till tiden innan man ens lärt sig hur man uttalar bokstäverna.  Bara att det inte är 29 bokstäver den här gången, utan flera tusentals tecken. Men väljer att ta det här som exempel. Köpte Final Fantasy 4 på Nintendo DS när jag varit i Japan runt 2 månader. Förstod självklart inte någonting och spelet hamnade längst ner i någon byrålåda. Hittade det när jag packade för hemfärd ett år senare, och på planet hem kunde jag konstatera att jag förstår och läser allt utan att ens tänka efter (allt för mycket). Vilket känns riktigt grymt.

Boende i delat hus i Tokyo, Tawaramachi
Av alla de boendeformer man kan tänka sig i Tokyo hamnade jag i delat hus. Vi var totalt 8 personer med blandade nationaliteter. Nu hade jag riktig tur med folket som bodde i mitt guest house. I början var majoriteten Japaner, vilket hjälpte minst lika mycket som skolan med att bli bättre på språket. Dessutom gav det möjlighet att snabbare lära känna folk utanför skolan. Något jag faktiskt tror skulle varit ganska svårt precis i början om man bott ensam i en lägenhet eller i skolans studentrum. Folk bor dessutom oftast inte alltför länge i sådana här hus så rotationen på människor är hög. Jag bodde på samma ställe under hela min vistelse i Japan. Jag hade eget rum, men delat kök och badrum. Standarden är verkligen inte världsklass men så länge man inte är jätte petig var det helt klart ok. Dessutom arrangerar de delade husen, precis som skolan, en mängd med riktigt bra aktiviteter där folk från alla husen deltar.

Toppen av Tokyo

Skolans studentrum lät aldrig riktigt tilltalande för mig. Jag kan inte riktigt uttala mig om standarden då jag aldrig var där. Men att bo där skulle begränsa en så mycket till skolfolket att jag inte skulle rekommendera det. Med tanke på språket bor ju dessutom inga japaner där av uppenbara anledningar!

Det roliga livet
Karaoke, Izakayor, Klubbar, Shopping, Arkadhallar, ja det finns inget som inte finns i Tokyo. Lek runt i Shibuya, Roppongi, ha en picknick i jätteparken Yoyogi i Harajuku, shoppa hightech prylar i Akihabara. Man kan helt enkelt leva i non stop action. Problemet kan till och med vara att hitta bromsen ibland. För det är lätt att tappa greppet om pengarna i Tokyo. Nu vill jag inte säga att det är så för alla människor, men det är mer eller mindre uteslutande så för samtliga svenskar jag träffade som studerar på olika språkskolor i Tokyo. Då vi faktiskt för stunden är rätt bortskämda med CSN i jämförelse med i stort sett samtliga koreaner och kineser som ligger och sover på lektionerna för att de måste jobba så mycket som möjligt för att få ihop det. Jag tror faktiskt inte jag träffade en enda svensk som extraknäckte någonstans under hela mitt år. Jag jobbade inte heller någonting under hela året. Det är en av de saker jag faktiskt ångrar. Generellt tror jag det flesta först är rädda på grund av språket, sen när man blivit bättre på den delen tycker man att timlönerna är för låga. För man klarar faktiskt sig lite för bra med CSN så motivationen att jobba är svår att väcka när man hela tiden kan göra något som är mycket roligare. Man går dessutom bara 4 timmar i skolan per dag, så man har mycket fritid att bränna pengar på. Så om jag ska sticka in ett råd så är det nog att man faktiskt ska försöka skaffa sig ett deltidsjobb. I många fall hjälper det ju även att utveckla språket.

Toppen av Japan, Mount Fuji

Resandet runt
Jag passade på att resa runt så mycket som möjligt i Japan under tiden jag var. Jag hann bland annat till Okinawa, Hiroshima, Kyoto, Osaka. Tokyo må vara en häftig stad men är man i Japan mer än några månader tycker jag att man definitivt ska ge sig ut en bit i landet. Det finns dessutom inte många spår av gammal japansk kultur i Tokyo om man jämför med städer som Kyoto. Men dessa berättelser hör inte riktigt hemma här.

Det här blir mitt bidrag som reseberättelse. Under hela min tid i Japan skrev jag bloggen http://www.tokyotrip.blogg.se/. Där kan man läsa (eller bara titta på bilderna) om alla resor jag gjorde runt i Japan, plugg, Cosplay som Mario, J-pop konsert, Tokyo Game show 2009, Japansk ravefest, Shibazakura, Fujibestigning och allt annat sjukt som hände.  Hoppas det kanske ska ge någon där ute ett skratt. Och om det inte har framgått tillräkligt väl än, så tycker jag Tokyo är den grymmaste staden på planeten.

/Mikael Lagerman

Vill du också studera japanska på Manabi i Tokyo? Blueberry ger dig Tokyos bästa priser samtidigt som du får hjälp med visumansökan, CSN, boende och allt annat som måste fixas innan kursstart.

Lite bidrag från vår fototävling

Här utanför vräker regnet ned och det är inte så svårt att önska att man satt någon annan stans än i regniga Sverige. Fast det får man väl erkänna, sommaren har varit betydligt bättre i år än på mycket länge. Varmt, skönt och soligt. Men det betyder ju inte att det inte fortfarande är kul att resa!

Vår fototävling har pågått i över en månad och det ramlar in nya bidrag nästan varje dag. Det är jättekul att se var alla har varit och vilka fina kort vi har fått. Det är fortfarande inte för sent att anmäla sig, men skicka in ditt bidrag så snart som möjligt om du vill vara med och tävla om presentkort till ett sammanlagt värde av 20 000 kr!

Vet du inte vad du ska fota? Här kommer lite bidrag som vi redan fått in – kanske de kan vara lite inspiration?

Kategori 1: Bästa ort- eller landsbild

Foto: Robin Karlsson

Foto: Amanda Hjärpe

Foto: Mikaela Nilsson

Kategori 2: Bästa Utlandsstudiebild

Foto: Sandra Rydh

Foto: Matilda Rizzo

Foto: Susanna Brunzell

Känner du dig mer inspirerad? För fullständiga tävlingsvillkor och för att ladda upp ditt bidrag så kan du besöka vår tävlingssida.

Lycka till!

Surfing i Europa

När man tänker på surfing så kanske det snarare är Australien, USA eller andra länder långt bort som man först kommer att tänka på. Men man behöver inte åka till andra sidan jorden för att hitta bra vågor. Oavsett om man är nybörjare eller van surfare så kan man hitta det man söker mycket närmre. I förra veckan, närmare bestämt den 24 maj, så hade Stockholm City (gratistidningen) en helsida dedikerad till var man kan hitta Europas bästa surfing.

Biarritz - stranden

Till exempel så nämns Biarritz som en riktig höjdare. Det är en ordentlig sommarstad som i princip fyrdubblar antalet invånare under sommarmånaderna. Det har alltid varit en populär stad, och sedan mitten av 50-talet så har det utvecklats till en riktig surfstad. Biarritz ligger i södra Frankrike, nästan på gränsen till Spanien.

Förutom surfing så finns det mycket annat att göra i staden, det kryllar av mysiga caféer, restauranger och trevliga uteställen. La Grande Plage är en fantastisk strand som ligger mitt i staden och erbjuder härliga bad. Många säger att Biarritz är Saint Tropez innan det blev Saint Tropez, alltså innan det exploaterats på samma sätt som det görs idag.

Men om man nu åker dit för att surfa så kan man samtidigt passa på att lära sig franska. Vår skola i Biarritz erbjuder en tvåveckorskurs där man har 20 lektioner i franska i veckan, och sedan 10 lektioner i veckan där man får lära sig surfa. Grupperna är relativt små, högst 8 personer, och all utrustning ingår. Om man föredrar att hålla sig på land, så kan man istället välja skolans golfkurs där man får träna golf med en kvalificerad instruktör på eftermiddagarna.

Vackra San Sebastián

Från Biarritz är det bara 20 minuter till spanska gränsen, och man kan enkelt göra utflykter till ett annat surfparadis – San Sebastián. Även här kan man kombinera att lära sig språket och surfa på skolan som vi samarbetar med. Man har en timmes surfing varje dag tillsammans med en instruktör. Även här ingår allt material som man kan behöva i kursavgiften.

Förutom surfing så är San Sebastián känt för att ha inte mindre än 6 Guide Michelin restauranger trots att de inte har mer ca 175 000 invånare i staden. Det är också enkelt att göra mindre utflykter till t ex Pamplona för att se tjurrusningen.

Edinburgh – en bortglömd pärla

En del av staden.

Min lillebror befinner sig just i Edinburgh på språkresa och förra veckan åkte jag dit dels för att besöka lite skolor, och dels för att hälsa på honom. Jag läste själv engelska där 2005, och har hela tiden haft tankar på att resa tillbaka. Av olika anledningar har det inte blivit av, men nu äntligen skulle jag göra slag i saken.

Innan jag kom iväg på tisdagen så var det lite osäkert om jag skulle kunna flyga alls, eftersom att askmolnet bestämt sig för att hänga runt omkring Skottland och Irland. Som tur var så ställde det inte till några stora problem, utan jag kunde enkelt ta mig från Arlanda till Edinburgh.

Min första tanke när jag kom tillbaka var att jag inte riktigt kan förstå hur det har tagit mig nästan fem år att återvända. Det andra som slår mig är att det ser ut nästan precis som det gjorde när jag åkte. Trots att hela staden var täckt i byggställningar (som heter scaffolding på engelska – det första nya ordet jag lärde mig när jag kom dit och som fortfarande är användbart!) så verkar de inte har kommit så mycket längre idag.

Det fantastiska slottet som blickar ut över hela staden.

Mitt på den stora shoppinggatan Princes Street så håller de nu på att bygga en spårvagn, vilket har resulterat i att man måste renovera alla hus längs med den gatan eftersom att de är för gamla för att kunna hantera skakningarna i marken som spårvagnen leder till. Fast i Edinburgh finns det alltid någonting som man måste renovera, men trots det så möts man av fantastiska syner vart man än går.

Jag är väldigt glad över att kunna berätta att mitt besök till Skottland även har lett till samarbete med två fantastiska skolor. Dels Edinburgh School of English som är samma skola som jag gick på för många år sedan, men som vi inte arbetat med på ett tag. Det är en otroligt bra skola med hög standard på lektionsplan och lärare och som passar perfekt om man redan är på en hög nivå men vill utvecklas ännu mer.

Den andra skolan ligger i Glasgow och heter Glasgow School of English. Det är en ny skola för oss, även om de har funnits väldigt länge. Det är också vår första skola i Glasgow, vilket känns jättestpännande. Glasgow är verkligen väldigt annorlunda mot Edinburgh, och känns mycket mer som en ”riktig” storstad. Det är höga hus, trafik, mycket affärer och har de senaste åren växt till en ordentlig studentstad. Trots att den känns stor så är den lätt att få ett grepp om, och man kommer snabbt till rätta. Skolan ligger mitt i staden, och de har väldigt fina residens med delade lägenheter.

Det kommer att komma upp information om de båda skolorna snarast på hemsidan, men om du vill ha mer information på en gång så får du gärna lämna en kommentar på den här bloggen så kontaktar jag dig så snart jag bara kan.

Vi hittade en hemlig trädgård.

Men det var ju faktiskt inte bara jobb, utan jag varit lite ledig också. Det var underbart att strosa runt och titta på alla vackra hus och intressanta människor. Som vanligt hinner man ta sig igenom alla årstider på en dag i Edinburgh så det är väldigt svårt att planera någonting i förtid. Ni kanske tror att jag överdriver? På tisdagen när jag vaknade så haglade det så att isen låg som ett vitt täcke över marken, lagom tills att jag duschat och ätit frukost och lämnade hotellet så ösregnade det. Efter någon timme slutade det och långsamt började det spricka upp. Vid lunch? Då satt jag på uteservering i solskenet utan jacka och njöt av våren. Lagom till att vi ätit klart började det om igen, men tack och lov slapp vi mer hagel.

Salisbury Crags från marken

Trots detta så var det så pass bra väder att vi lyckades ta oss upp till Salisbury Crags. Det är de höga klipporna mitt i Holyrood Park som ligger vid foten av the Royal Mile. Man kan promenera upp (även om det är brant) och utsikten är fantastisk. Jag rekommenderar det starkt om man vill ha otrolig utsikt utan att behöva klättra ända upp till toppen av Arthur’s Seat. Förutom vår lilla bergsbestigning så besökte vi slottet som ligger upphöjt och blickar ut över staden.

Jag uppe på Salisbury Crags med utsikt över Edinburgh

Edinburgh och Skottland har en fantastisk historia, och man blir påmind om den var man än går. Den gamla staden är fantastisk på många sätt, och bara man håller ögonen öppna och har en guidebok med sig så kan man hitta riktiga guldpärlor. Men trots att mycket i Edinburgh är sig likt så förändras det också ständigt. Ett område som jag finner otroligt intressant är de gamla arbetarkvarteren i Leith. Det som tidigare var en smutsigt och fattigt område genomgår just nu en ansiktslyftning och förvandlas sakta men säkert till en plats för studenter, artister, konstnärer och second-hand shoppare med trendiga fik, pubar och affärer. SVD skrev för några veckor sedan en artikel om just det här området som kan vara värt att läsa. Det är också i närheten av Leith som det bor mycket studenter. Bland annat har vår skola Kaplan Aspect sina studentlägenheter här, i nybyggda hus på gångavstånd till skolan.

Utsikt från slottet

Jag tröttnar aldrig på att vandra runt i Edinburgh och utforska nya pubar eller restauranger som jag inte tidigare upptäckt. Faktum är att jag och mina kurskamrater från 2005 planerar en återförening inom en någorlunda snar framtid. Trots att vi kommer från helt olika delar av världen så har vi Edinburgh gemensamt, och det är verkligen inte fy skam! Om du vill se fler av mina bilder från Edinburgh så kika in på vår Facebook grupp!

En oförglömlig termin i San Diego

Ligga i solen och läsa läxor?

Jag bilade längs Kaliforniens västkust hösten 2008 och föll pladask för staden med kilometerlånga stränder, solnedgångar och pelikaner. Kombinationen av storstadsliv med surfparadis och att alltid ha havet vid min sida gjorde inte valet svårt. San Diego kom att bli platsen jag var tvungen att åka tillbaka till.

En spännande början

Efter två års studier i Stockholm blev en termin på San Diego State University ett välbehövligt avbrott från en regnig och kylig årstid i ett kallt hemland. Trots många månaders förberedelser kände jag mig rätt oförberedd när jag checkade in bagaget på Arlanda för att spendera ett halvår i värmen. Nu efteråt, med facit i handen, var det helt rätt. Man ska nog inte ha allt planerat innan avresa, för är det något som är säkert, så är det att allt löser sig.

Utan en aning om var jag skulle bo de närmaste månaderna landade jag bland skyskrapor och trafikerade vägar i ett soligt San Diego två veckor innan skolstart med tanken att lära känna stad och människor. Hoppade in i en taxi och tog in på ett hostel downtown några dagar under boendesökandet. Hyrde en bil och lät den styras mot havet. Kalifornialivet skulle spenderas på rätt sätt, nära surfare, delfiner och strandpromenader.

Kul på stranden

Efter någon timmes promenad längs gränderna vid Pacific Beach strandkant i jakt på ”For Rent”-skyltar hittades drömhuset. En övervåning i ett hus med altan, parkering, möbler, grill och bra hyra – och ännu bättre, en minuts avstånd mellan ytterdörr och strandkant. Jag delade lägenheten med 3 svenska killar de första två månaderna och lärde känna folket på gatan vi bodde på riktigt snabbt. Det var surfare från Spanien, utbytesstudenter, affärsmän som slängde av sig kostymen för våtdräkt och surfbräda så fort de kommit från kontoret och amerikanare som valde det lite enklare livet bland vågar och barfotaliv.

Vi träffades ofta och på Thanksgiving blev jag inbjuden till grannarna för traditionellt firande med släkt och vänner från hela landet. Jag kom att bli väldigt nära vän med en tjej på gatan som jag umgicks med i stort sätt varje dag. Jag började spela i hennes fotbollslag och på det sättet lärde jag känna mycket folk och uppleva den amerikanska vardagen på riktigt. Efter två månader i strandhuset flyttade jag några minuter bort till ett lägenhetskomplex där fler internationella studenter och amerikanare bodde. Här fanns biosalong, pool, jacuzzi, tennis- och basketplaner, datasal, grillar och bra rum att sitta och plugga i.

Annorlunda jämfört med Sverige

Cykeltur i solen

När jag ser tillbaka på tiden nu så kommer jag knappt ihåg de nervösa minuterna innan terminens första föreläsning eller stressiga dagar springandes mellan universitetssalar och föreläsningar för att få rätt kurser och ett bra schema. Efter en, två veckor kommer man in i campuslivet. Tar luncher med kurskamrater, letar böcker på biblioteket eller lägger sig på en av alla gräsmattor i skuggan under en palm i väntan på nästa lektion. Jag läste fyra kurser och anpassade mitt schema så att jag bara gick i skolan måndag-torsdag, ibland en timme om dagen.

Att läsa fyra kurser parallellt innebär en hel del egen inläsning på egen hand och på en termin hade jag tre tentaperioder varav en var sluttentorna i varje kurs. Systemet skiljer sig en del från svenska universitet men det gör att man alltid ligger i fas. Campusområdet är otroligt fint, gamla byggnader blandat med moderna, stora parkområden, gym och pool, restauranger och caféer och studenter från världens alla hörn.

Eftersom jag inte bodde vid campus och bussar och trolleyn som leder upp till universitetet tog rätt lång tid att åka med, köpte jag en bil som delades med tre andra studenter. Det var en enorm frihet att ha bil i ett land som inte direkt är känt för bra kommunaltrafik. Vid hemresa såldes bilen och vi förlorade inte så mycket med tanke på att busskort hade kostat varje månad. Kaliforniens kustremsa är otroligt vacker och att köra Highway 1 med bil är snudd på ett måste om du är här.

Utflykt till Las Vegas

Bortsett från en vacker kust ligger Mexico praktiskt taget runt hörnet och Las Vegas några timmar in i landet, Los Angeles ligger inte alls långt bort och San Diego i sig har otroligt mycket att bjuda på. Allt från uteliv, shoppingmalls och outlets, restauranger och fin natur. Det är den perfekta staden om man vill åt både storstadspuls och strandliv. Vädret i San Diego är så nära perfekt det går att komma, himlen var oftast klarblå och temperaturen varm. När lokalborna satte på sig vinterjacka var det fortfarande svensk sommarvärme i luften.

Det var tunga sista dagar när terminen tog slut. Slutproven var skrivna, betygen snart hemskickade och väskorna skulle packas. Det blev alldeles för många avsked och mycket tårar när det var dags för hemfärd och det går inte en dag utan att jag tänker på mina månader på andra sidan havet.

//Caroline Jansson

Påsk i världen

Joyeuses Pâques, Happy Easter, Feliz Pascua de Resurrección, Frohe Ostern, Feliz Páscoa!

Nu är det snart dags för påsk med allt vad det innebär. För mig brukar det innehålla mycket mat, ännu mer godis och att umgås med familj och vänner. Här i Sverige har vi blandade traditioner, både religiösa och inte religiösa. Vissa går i kyrkan, andra letar påskägg. Vi klär ut oss till påskkärringar, äter lamm och målar ägg och jag har i alla fall ingen aning om varför vi gör ens hälften av allt. Vet ni?

Påskfirandet ser olika ut i olika länder. För vissa är det ett sätt att fira att sommaren är på väg, för andra sörjer man att den är över och det lider mot kallare tider. Jag har kikat lite på hur man firar i andra länder och vem vet, du kanske hittar något som du vill införa som tradition i din familj?

I Australien, Storbritannien och USA firar man ganska likt oss. Det är påskdagen som är den största dagen, då många familjer besöker kyrkan. Barnen byter påskägg, oftast är de gjorde av choklad, och det är inte ovanligt att familjen anordnar en skattjakt på påskdagens morgon. Enligt traditionen är det påskkaninen som gömmer äggen, men eftersom att kaninen är ett skadedjur i Australien så har det på senare år dykt upp påskbilbies (påsk-ökenmöss) istället. I Sydney anordnas varje år Sydney Royal Easter Show som är en påskfestival som äger rum mellan 9-22 april. Festivalen har fokus på Australiens jordbruk och över 900 000 besökare bjuds på tävlingar, mat, underhållning och djurutställningar.

Påskharen / påskkaninen i all ära, men i Frankrike är det är det istället påskklockorna som flyger till Rom och återvänder med godis till barnen. Likadant i Österrike där man inte ringer i kyrkklockorna alls mellan skärtorsdagen och påskdagsmorgonens mässa, istället går altargossarna genom städerna och skramlar med sina Ratcschen (skallror av trä), ber och sjunger psalmer. Ägg är starkt förknippat med påsken i de flesta länder. I Grekland äter man till exempel röda ägg som symboliserar Jesu blod. De målade äggen har sitt ursprung i gamla Egypten där det var en fruktbarhetssymbol.

Sen kommer vi då till min favorit – maten! Var man är firar påsk i världen så kan man nästan vara säker på att det kommer att finnas choklad. I Spanien, och då främst kring Barcelona, är det vanligt att man skapar otroliga chokladskulpturer, till exempel sagoslott eller piratskepp, men inte allting handlar om sötsaker. En gammal (och eventuellt smärtsam) tradition i nordöstra Spanien säger att man ska baka ett speciellt bröd med ett helt ägg i (skal och allt) och det ska brytas genom att man slår det över huvudet på folk.

Att äta lamm är också en sak som är gemensam för de kristna länderna runt om i världen. Traditionen härstammar från judendomen då man offrade ett lamm, som sedan grillades och åts, för att Guds ängel skulle passera huset utan att skada någon. När hebréerna konverterade till Kristendomen så tog de med sin gamla tradition, och eftersom att de kristna ofta hänvisar till Jesus som Guds lamm så slogs traditionerna ihop.

Efter all mat är det väl inte helt fel med några lekar.

I Schweiz leker man gärna Zwänzgerle som innebär att du ska utmana någon att slå hål på ett dekorerat ägg med ett mynt. Man kastar myntet på ägget från ett ”lagom” avstånd och om du missar och ägget håller så får din motståndare behålla myntet. Om du å andra sidan lyckas så blir myntet ditt.

En annan vanlig lek i till exempel USA är Äggrullning. Man har ett eget målat och hårdkokt ägg som man med hjälp av en lång pinne av något slag (t ex en golfklubba) ska få över mållinjen. Alla som ska vara med och tävla lägger sina ägg i en rad och på den givna signalen börjar alla rulla sina ägg samtidigt. Det här leker man till exempel på gräsmattan utanför Vita Huset under det årliga påskfirandet.

Sist men inte minst så finns det en lek som är vanlig i bland annat Tyskland, äggknackning. Ta ett varsitt målat ägg (kokt eller inte beror på hur kladdig du vill bli) och knacka topparna mot varandra till ett ägg spricker. Den personen med ett helt ägg har vunnit.

Glad påsk önskar vi alla på Blueberry!

På språkresa i Alicante

I våras tog jag första steget att förverkliga en av mina drömmar i livet; att lära mig ett nytt språk. Efter att ha bestämt mig för att det var spanska jag ville lära mig var det bara att bestämma vilket land jag ville till. Trots att Sydamerika lockade med sin kultur var det ändå Alicante i gamla hederliga Spanien som drog det längsta strået.

Att det blev just Alicante berodde till stor del på priset. Inte hade jag trott att det skulle vara så billigt! Jag visste just inte så mycket om Alicante utom att det låg vid kusten och alltså hade en strand vilket för mig alltid är ett plus!

Med en resväska i ena handen och en ordbok i den andra anlände jag alltså till Alicantes flygplats en vacker vårdag. Tog en taxi till min lägenhetsadress och hoppades att hyresvärdinnan Pilar skulle vara där som avtalat vilket hon var. Jag hade valt delad lägenhet och när jag flyttade in bodde redan två svenskor där. De var jättetrevliga och vi hittade varann på en gång. Senare samma dag fick vi tillskott i lägenheten, en tysk virrpanna vid namn Tom. Vi trivdes alla otroligt bra tillsammans vilket gjorde att jag kände mig som hemma redan första dagen. Lägenheten var rätt stor och mitt rum hade en stor säng, ett klädskåp och ett litet bord. Köket hade det mesta man kunde behöva och vi hade ett rätt stort vardagsrum med TV. Det bästa var dock balkongen. Det var väldigt skönt att kunna sitta där ute och äta eller plugga.

Lägenheten låg mindre än 5 minuter från skolan. Nästa dag gick vi alla dit tillsammans. Det var tryggt att ha några veteraner med sig! Dagen började med ett litet prov för att se vilken nivå alla nya elever låg på och sedan blev vi indelade i våra klasser. Skolan bör tilläggas, är mycket liten och spartansk, men helt underbar! Storleken gjorde att man lärde känna alla mycket fort, lärare och elever. Jag tror det fanns ca 5 lärare eller nåt liknande…

Alla mina farhågor och min nervositet försvann i princip med detsamma. Vi fick en massa information om staden, skolan och vad man kunde göra på fritiden. Eftersom jag aldrig läst spanska tidigare var jag rädd att jag skulle vara ”sämst” men det fanns flera andra som var på samma nivå vilket lättade mycket på trycket! Min klass bestod mestadels av svenskar, men vi hade även en tysk, en norska, två danskar och en belgiska i gruppen.

Lektionerna var uppdelade så att man började klockan 09.00 på morgonen, hade lektion tills 11.00 och sedan var det 30 minuters rast innan nästa lektion började och skolan slutade klockan 13.00. Varje dag gick vi igenom saker från alla områden: grammatik, läs- och hörförståelse, tal och skrift. Men lärarna var mycket trevliga och öppna för förslag från oss elever. Om vi ville diskutera kultur eller politik eller vad som helst annat var det aldrig något problem.

Upplägget var perfekt för när skolan var avklarad hade man ändå hela dagen på sig att göra roliga saker med sina nya vänner. När det blev varmt nog spenderade vi oftast hela dagen på stranden. Läxböckerna hade vi med oss såklart! Det var lättsamt och roligt att plugga tillsammans och de i de högre klasserna hjälpte nybörjarna så att alla blev klara med sitt.

Jag hade faktiskt inte en enda tråkig stund under mina månader i Alicante! Det fanns alltid något att göra. Skolan ordnade många intressanta utflykter på eftermiddagar och helger såsom att besöka museum, matlagningsklass, salsalektioner och besök till några av de kringliggande byarna, allt till en billig penning! Dessutom fanns mycket annat att se och göra i själva Alicante: bra shopping, gym, biografer och intressanta sevärdheter. Vad sägs t.ex. om ett tjurfäktningsmuseum?

Nattlivet är ett kapitel för sig. Jag kan säga som så, att om man gillar att gå ut och ha det trevligt på kvällarna finns där alla möjligheter! I El barrio finns många trevliga och bra uteställen. Alicante är mycket populärt bland studenter och det är alltid mycket folk ute. Men man ska ha i åtanke att folk i regel går ut senare än hemma, och att ställena är öppna hela natten! Gillar man att gå ut och äta finns många bra restauranger och ett antal riktigt bra tapasbarer som man bara måste pröva! Annars är paella riktigt gott och värt att prova. Inte får man heller missa sangrian eller all den goda seafood som erbjuds…

Det bästa med min resa var att jag kände att jag inte bara lärde mig spanska men att jag också levde spanskt! Om jag gick på bio såg jag det som en möjlighet att lära mig mer spanska, likaså om jag satt på ett café med en kaffe i hand. Att bara lyssna och ta in språket ger otroligt mycket.

Det som kan sägas om Alicante är att det är en hel del skandinaver där så om man vill bort från det kanske inte Ali är rätta stället. Men med det sagt finns det så många fördelar att jag inte fattar hur man ska kunna välja bort det! Men oavsett vilket språk man vill lära sig tror jag att språkresor är bästa och roligaste sättet att göra det på!  Min spanska blev avsevärt mycket bättre och jag har nu kompisar över hela världen som jag delar oförglömliga minnen med. Livet har så mycket att erbjuda och med ett till språk i baggaget har jag ökat mina chanser till ett intressant jobb i framtiden och möjlighet att kommunicera med så många fler människor. Så ta DIN chans- kasta dig ut i det!

/Torill Persson – som pluggade med Blueberry i Alicante 2009

Läs mer om språkresor till Alicante. Blueberry erbjuder också spanska språkresor till många andra orter världen över. Vill du läsa på en ort med färre svenskar kan vi rekommendera Salamanca, Madrid, Granada, Ronda eller Puerto de Santa Maria. Det finns också många spännande alternativ i Sydamerika.