Fira Valborg utomlands!

Hej och Glad Valborgsmässoafton!

Nu kommer ännu ett av mina ”saker jag minns från mina utlandsvistelser”-inlägg, men eftersom jag dagligen omges av blivande studenter och utlandsresenärer och jag numera är ganska så fast i Sverige, så tycker jag om att dyka ner i mina resminnen och botanisera…

Visst är det något speciellt med att fira svenska högtider utomlands? Även när man inte annars skulle så mycket som ägna den röda helgdagen en tanke blir det väldigt livat att uppmärksamma den när man inte befinner sig i Sverige. Det enda som slår det är när Sverige spelar VM, EM eller OS i någon kär nationalsport, men även högtider blir väldigt speciella utanför rikets gränser. Jag har firat alla högtider (jul, nyår, påsk, Valborg, midsommar, min födelsedag) utomlands en eller flera gånger, och det är förknippat med många härliga minnen. Valborgsmässoafton är kanske inte en av de större högtiderna, särskilt inte utomlands (en Valborg utan majbrasa är inte så mycket Valborg) men jag minns ändå några utlands-Valborgar:

30 april 1997, London: Min kompis och jag hade varit på resande fot i fyra månader och efter bl.a. Australien, Cooköarna och USA nu kommit till London som sista anhalt. Det var vårt första ”riktiga” besök i London, så vi gjorde en massa turistgrejer som Madame Tussauds. På Valborgsmässoafton shoppade vi järnet och hängde sedan på puben hela eftermiddagen och hela kvällen. Regnigt och iskallt häng vid rökig majeld byttes mot varm och ombonad pub med Strongbow och cigarettrök. Mysigt!

30 april 2000, Utrecht, Holland: Jag var utbytesstudent i Utrecht, Holland, och hade varit där sedan januari. Och tänka sig: den 30 april är den typ största helgdagen i Holland, då det är ”Koninginnedag”, drottningens födelsedag. Den firas med pompa och ståt i alla holländska städer och hela landet exploderar i en orange yra. På dagen deltog jag i en fotbollsturnering bland utbytesstudenterna och på kvällen åkte vi till en av de många festivaler som ägde rum runtom i landet. Alla var utklädda i blått, vitt & rött eller orange, med galna hattar, insvepta i holländska flaggan eller med flaggan målad i ansiktet. Det spelade inte så stor roll vad vi gjorde – allt var festligt och glatt, och blött. Blötare än de flesta Valborgsaftnar jag upplevt i Sverige, trots att det inte regnade…

30 april 2003, Concepción, Chile: Efter ett halvår i Sydamerika hade jag kommit till Concepción i Chile, där jag pluggade på universitetet. Det hade gått ett halvår utan att jag hade träffat släkt och vänner och även om jag älskade det så hade jag lite hemlängtan. Vad då bättre än ett besök från en kär vän, som bott i Chile när hon var liten och nu åkte på en liten reunion-resa. Jag reste med henne delar av vägen, och tillsammans med hennes chilenske ”låtsasbror” så åkte vi på en galen roadtrip. Den 30 april var galnast av allt, för då hade vi åkt med buss till en en liten by där broderns flummiga antropologkompisar gjorde någon form av studie. Tillsammans med några av dem liftade vi till en nationalpark, blev avsläppt någonstans mitt i parken, campade bredvid en sjö, utan någon aning om var vi befann oss eller hur vi skulle ta oss därifrån. Jag minns kvällen som en salig blandning av limbo (!), pisco sour, nattliga dopp och livade diskussioner på halvknackig spanska. Helt klart en av de märkligare, men bästa, Valborgsmässoaftnar jag haft!

30 april 2004, Edinburgh: Nu pratar vi grejer! Mitt sista år i Edinburgh, där jag pluggade, och där kan man faktiskt nästan fira riktig Valborg. I Edinburgh firar de nämligen Beltane Fire Festival, som känns misstänkt likt vårt majbrasefirande. Jag och några kompisar förladdade i vår lägenhet och tog oss sedan ut (i regnet – jo jo, även det är som hemma) och upp till Calton Hill där festivalen ägde rum. Fyrverkerier, facklor, eldar och en massa folk + diverse jippon som lottförsäljning etc. Som Sverige, förutom att där var en herrans massa män i kilt (brrr).

I år ska jag på vår lokala majbrasa med min familj, och vädret verkar ju bli mycket bättre än det brukar vara på Valborg, så det blir nog en härlig kväll. om inte så har jag i alla fall minnet av mina Valborgsäventyr utomlands! Var befinner du dig den 30 april 2013?

Konstiga och roliga saker jag har råkat ut för under mina utlandsäventyr

Som de flesta på Blueberry så har jag rest en hel del utomlands i mitt liv. Allting blir ju snäppet mer exotiskt utomlands plus att man gör aningens mer vågade saker plus att det faktiskt är en massa saker som skiljer sig från hur det är i Sverige.  Allt detta gör att jag har en lista på saker som har en särskild plats i mitt minne… Jag tänkte dela med mig av några av dessa här (utan inbördes rangordning):

• Okej, detta kanske måste komma först på listan: jag har hoppat Bungyjump utanför Cairns, Australien – naken. För att göra en lång historia kort: jag och en kompis åkte med bussen The Oz Experience. Vi stannade vid ett Bungyjumpställe och jag var sugen på att hoppa, men det var lite väl dyrt. Då sa chauffören att om man hoppar naken så får man det gratis. Sagt och gjort: jag tjatade till mig (…) att få hoppa gratis, och väl uppe i tornet så var det bara att dra av sig alla paltor och bli fastspänd i linan av en man som synade mig noga. Fördelen var att jag inte hade lust att stå och tveka någon längre stund, så jag kastade mig ut på stört. Väl nere i vattnet fick jag hänga naken och dingla en bra stund innan de hämtade in mig med båten. Om det var en häftig upplevelse?! You bet!

• När jag reste ”jorden runt” kom vi på slutet till Los Angeles. Där lånade jag och tre tjejer en bil som vi skulle åka till Las Vegas med. Tyvärr kom vi inte längre än till Barstow förrän vägpolisen stoppade oss. Bilen hade inte giltigt registreringsbevis. Som de fyra unga skandinaviska tjejer vi var spelade vi utlänningkortet och slapp böter, mot att vi lovade att återvända till LA på en gång. Vi kom alltså inte till Las Vegas, men däremot hann vi övernatta på samma sketna hotell i Barstow två gånger.

• 

  Husbilen - i helt skick!

• Min kille och jag åkte husbil i USA en sommar. Vi körde mil efter mil efter mil i den 11 meter långa bilen, och jag var så stolt över att vi körde så bra. Efter tre och den halv vecka närmade vi oss slutet och den camping där bilen skulle ställas. Tre och en halv vecka och inte en endaste liten olycka. Vi missar då avfarten till campingen och tar nästa avfart för att vända. Det råkar dock vara en smal liten grusväg, så vi får vända på en uppfart. Då slår husbilens tak i ett träds nedhängande grenar och hela taket repas upp. Till saken hör att det var min farfars husbil och det var min kille (blivande man) som körde. Han var lagom glad över att ha pajjat sin svärfarfars bil, sista kilometern på semestern. Det löste sig dock med försäkringar och annat, men oj vad vi svor.

• När jag pluggade i Edinburgh så fick jag kontakt med en svensk kille på ett forum för utlandssvenskar. Han skulle flytta till Edinburgh och ville ha tips på hur man sökte bostad och jobb, och jag svarade. Vi pratade om att vi skulle ta en fika när han flyttade dit, men sedan hördes vi inte av. Tills den dag det ringer på min dörr i lägenheten jag bodde. Utanför står en svensk kille som undrar om jag är jag. Då har han sett namnskylten på dörren och känt igen mitt efternamn. Det visar sig att han bor granne med mig! Snacka om att världen är liten. Vi blev sedan bra kompisar och han fick jobb på det café där JK Rowling skrev första boken i Harry Potter…

• När jag pluggade i Chile så bodde jag ett tag inneboende hos två tjejer/kvinnor. De var trevliga, men lite väl ”kontrollerande”. Det spårade dock ur först kvällen som Oscarsgalan sändes. En av tjejerna tog nämligen med mig till sin pojkväns lägenhet. Han hade också inneboende: två killar från Peru och Chile. Vi satt allihopa och kollade på galan och hade det trevligt. Halvvägs tröttnade dock min hyresvärdinna, för det var sent och hon ville gå hem. Okej, sa jag, men jag vill gärna stanna och se klart. Nej, är du galen, tyckte hon. Du får absolut inte stanna kvar här ensam med två killar (hennes kille skulle följa henne hem, men skulle sedan komma tillbaka). Jag var alltså 24 år och tyckte att jag väl kunde ta det beslutet själv, men hon blev helt tokig (hon tyckte hon hade ansvar för mig) och tvingade mig att följa med hem. Needless to say så tog det inte lång tid innan jag hittade en annan lägenhet och flyttade ut. Kulturkrock à the big bang!

Grand Canyon - häftigt som väldigt lite annat...

Så fort jag började på den här listan kom jag på sak efter sak efter sak (några är censurerade!) som platsar på listan. Det är bara att konstatera att det händer så mycket knasigheter när man är utomlands, vare sig man läser språk, pluggar på universitet, jobbar, reser eller gör något annat. Och även om en del av sakerna kan vara jobbiga eller konstiga så är de alla erfarenheter som berikar och som gör att man växer som människa (en klyscha, jag vet, men ack så sann). Det spelar därför inte så stor roll vad du hittar på, bara du åker någonstans. Äventyret kommer att leta upp dig, jag lovar!

Vad är det knäppaste du råkat ut för utomlands?

Valentinas blogg om att plugga italienska i Florens

Valentina är på en fem månader lång språkresa med Blueberry i Florens, och här bloggar hon om sin underbara tid i en av världens vackraste städer: http://valentinaitalia.blogg.se/

Resa till Kanarieöarna

Jaha, det här januarivädret var inte mycket att hänga i julgranen… Vad är då bättre än att fly till solen? Det är precis vad jag ska göra i morgon. Då bär det av till Kanarieöarna för en veckas solsemester. Det är första gången jag åker dit och jag är väldigt nyfiken på hur det är där, för jag har hört så mycket gott om det! Nu ska jag ”bara” vara borta en vecka, men det finns en bra möjlighet att tillbringa en längre tid där: om du läser en språkkurs på minst tre veckor kan du söka studiemedel för vistelsen, och vore det inte helt fantastiskt att plugga spanska i solen vid havet? Jag har hört att spanskan som talas på Kanarieöarna är väldigt ”ren” och relativt opåverkad av trender och utländska influenser. Detta gör att den är enkel att lära, och det är hög klass på undervisningen på språkskolan som Blueberry jobbar med där, Don Quijote på Teneriffa.

Jag hoppas att snön hinner frälsa Stockholm tills jag är tillbaka, men hur som helst så tänker jag njuta av min vecka i solen. Om någon vill veta mer om att plugga spanska på Teneriffa så går det jättebra att mejla mig på jenny@blueberry.nu – när jag är tillbaka

¡Hasta luego!

Jobba i Kanada

God måndag på er!

I dag på morgonen var min kollega Frida och jag på Kanadas ambassad för att få information om det arbetstillstånd som svenska medborgare (i åldrarna 18-30 samt bosatta i Sverige) kan söka för att jobba upp till 12 månader i Kanada. Vi blev väldigt väl mottagna och är nu väl rustade för att hjälpa folk som vill i väg och jobba i Kanada. Jag blev på nytt övertygad om att Kanada måste vara ett av världens vänligaste länder. Jag har aldrig varit där, men det ligger på min tio-i-topp-lista över länder att besöka. Nu har jag fyllt 30 för ett bra tag sedan, så jag kan inte köra ett jobbår bara så där, men jag kommer absolut att åka dit som turist framöver.

För ett tag sedan skrev jag om att Jobba i Nya Zeeland, ett av världens häftigaste länder, enligt mig. På Blueberry har vi redan fått in flera ansökningar till Work & Travel i Nya Zeeland och det är med spänd förväntan vi lanserar samma typ av program i Kanada. Vi pratar om hjälp att söka jobb inom främst turism och service, både året-runt-jobb och säsongsarbete, t.ex. skidlärare, liftvakt och hotell & butik. På ambassaden berättade de att de får in många ansökningar från tjejer och killar som säsongar omväxlande i Australien, Norge och Kanada. Tänk dig att jobba som surfinstruktör i Australien ena veckan, för att lära ut snowboardkonster veckan efter…  Jag kan inte fatta att inte fler ungdomar tar chansen och åker i väg på ett jobbår – det är en fantastisk chans som faktiskt inte kommer tillbaka, för en dag är man för uppbunden, har för fullt upp med studier eller är för gammal…

Nåväl, det passar inte alla, men om du är nyfiken på världen i allmänhet och på Kanada i synnerhet, har fyllt 18 men ännu inte 31 och har lite tid över – just go!

Läs mer om de två olika typer av jobbprogram som Blueberry erbjuder och kontakta gärna Frida eller mig för att veta mer om att jobba i Kanada.

Jobba på Blueberry med utlandsstudier, språkkurser och volontärresor

Har du tänkt att de där människorna på Blueberry, de verkar ju ha världens roligaste jobb? Nu har du chansen att bli en av oss och få uppleva det i egen person. Vår kollega Sofie slutar snart hos oss och vi vill ha in en lika härlig person på hennes plats. Om du har erfarenhet från utlandet (rest, jobbat, pluggat), gärna någon form av eftergymnasial utbildning samt tycker att detta verkar vara världens roligaste jobb, då rekommenderar jag att du söker jobbet! Du hittar annonsen på vår hemsida.

Trevlig helg!

Kom och jobba med världens bästa gäng - delar av detta här på lunch i New York

Plugga tyska i Berlin – Europas skönaste stad?

Om det är någon som missat det så är Berlin en av Europas coolaste städer, helt klart. Visst, smaken är som baken, men jag tror att alla kan hitta något i Berlin. Jag var där i november förra året och ska dit igen i april. Min kollega Frida var där förra helgen och förutom att strosa runt på en herrans massa julmarknader, passade hon också på att besöka Blueberrys språkskolor i Berlin.

Passande nog är Blueberry ”agent of the month” på skolan GLS. Läs gärna intervjun med Frida!

Och oavsett vad du gör när du är där: åk för guds skull till Berlin om du inte varit där – wir lieben Berlin!

Jobba i Nya Zeeland

Jag önskar att jag hade vetat om att man kunde resa runt och jobba i Nya Zeeland när jag reste dit som förväntansfull och resglad 19-åring. Det var ett gäng år sedan, så kanske fanns inte möjligheten då, men om den hade funnit och jag hade känt till den, så hade jag hoppat på den i ett nafs. Jag älskar nämligen Nya Zeeland!

Ni som följer bloggen kanske läste mitt inlägg om varför man ska plugga i Edinburgh? Jag bodde tre år i Edinburgh och det är en stad som för alltid kommer att finnas i mitt hjärta. En annan del av mitt hjärta ockuperas av landet med två öar i Stilla havet som har allt man någonsin kan önska: Nya Zeeland.  Kanske har det delvis att göra med kopplingen till Skottland… Den charmiga staden Dunedin, på sydön, grundades av skottar 1848. De gav staden namnet Dun Edin, som är det gamla gaeliska namnet på Edinburgh!

Många tror, felaktigt, att Nya Zeeland är en mindre kopia av sin granne Australien. Och varför då åka till kopian när originalet ligger så pass nära? Men det är helt fel, för de två grannländerna är otroligt olika, vilket är lite galet när de ligger så pass nära varandra. Ett sådant exempel är att medan Australien är hem till de tio giftigaste ormarna i världen, så finns det nästan inga giftiga djur alls i Nya Zeeland. Däremot hittar du här (och nu kommer några av anledningarna till att jag älskar Nya Zeeland så mycket):

Rafting at its best

Äventyrsaktiviteter i världsklass
Forsränning (white och black water), klättring, glaciärbestigning, bungyjump (i Nevis Valley kan du hoppa från 134 meter!), tubing, skärmflygning, simma med delfiner, jetboating, fallskärmshoppning, helikopterflyg, skidåkning – you name it. Allt kan man göra i Nya Zeeland, och många saker kan du klämma in på en och samma dag. Meckat i sammanhanget är staden Queenstown, på sydön.

Underbar natur
Har du sett Sagan om Ringen-filmerna? Då har du redan upplevt en del av Nya Zeeland, då de filmades här. Det är underbart vackert på många håll, och havet är aldrig långt borta. En av mina häftigaste naturupplevelser när jag reste runt i Nya Zeeland är när vi gjorde en vandring/klättring på glaciären Franz Josef. Man behöver inte ha några förkunskaper för att följa med en guidad grupp upp på glaciären, och det var en mäktig, mäktig känsla att vandra på hårt packad is uppför och genom glaciären. Lite konstigt var att det var så pass varmt att vi kunde ha shorts till våra vandrarkängor! Väl uppe var utsikten magnifik och kamerorna gick varma. Några timmar senare satt jag i bussen på väg till stranden.

Maorikulturen
Har du sett en nya zeeländsk rugbymatch (eller delar av) någon gång? I så fall har du kanske sett att laget alltid inleder matchen med en maorisk ”Haka”: en traditionell dans som är väldigt energisk och innehåller mycket stampande med fötterna. Det är en symbol för maorifolket, som är Nya Zeelands motsvarighet till aboriginerna. Med risk för att vara ute och cykla så upplevde jag att nya zeeländarna var väldigt stolta över sitt maoriska ursprung och att det är en väldigt levande del av kulturen. Till exempel är många skyltar på både maori och engelska. Om du hälsar folk med ”Kia ora” (”Hej”) så blir det garanterat uppskattat av alla, oavsett om det är maorier eller inte.

Variationen
Jag vet inte hur jag ska beskriva denna aspekt, men det är en av saker som fascinerar mig mest med Nya Zeeland. I Australien kan man köra timme efter timme efter timme utan att landskapet förändras eller att du träffar på en enda människa. I Nya Zeeland känner man sig verkligen inte trängd av alla änniskor, men det är liksom packat med nya intryck och upplevelser. En dag reste jag och min kompis från Wellington på nordön till Picton på sydön (en mysig färjetur). Vi tillbringade natten på ett mysigt vandrarhem i Nelson, där vi lärde känna ett gäng kanadensare som lärde oss spela ett mystiskt kortspel som innehöll många skratt.

Mäktig valskådning

På morgonen dagen efter tog vi bussen till Kaikoura, där vi åkte på en valskådartur med båt. Det är inte alltid man ser valar på de här turerna, men vi fick se flera stycken, och det var helt magiskt när de satte fart upp mot vattenytan och slog ner i densamma med ett gigantiskt plask med stjärtfenan. På eftermiddagen hoppade vi på bussen igen, till ner till Dunedin där vi bodde över hos en kompis till min kompis. Hon guidade oss genom studentstaden som Dunedin är, och vi fick bekanta oss ordentligt med nya zeeländska studenttraditioner (liksom genomlida ett ganska trist och långt parti kricket) med ett bisarrt besök på världens brantaste (sic!) gata. Efter några dagar där bar det av till Queenstown där vi inte riktigt kunde bestämma oss för vilken av alla miljarder äventyrsaktiviteter vi skulle börja med. Det blev ”white water sledging” där vi höll oss fast vid små brädor och åkte nerför en lång flod med flera ”rapids”.

Jag skulle kunna fortsätta i evigheter (och jag brukar få bassning på mina långa blogginlägg…), men den som orkat ta sig hit ska jag belöna med ett avslut nu. Jag fick bara en knapp månad i Nya Zeeland när jag var där, men om jag hade haft chansen hade jag absolut stannat längre. Nuförtiden har man möjlighet att söka ett Working Holiday-visum som ger dig rätt att jobba i Nya Zeeland upp till ett år. En helt fantastisk möjlighet att stanna en lång tid i detta underbara land. Många är de som reser till Australien på detta sätt, men om du vill ha en lite annorlunda upplevelse så kan jag rekommendera Nya Zeeland – av hela mitt hjärta.

Läs mer om att resa och jobba i Nya Zeeland med Bluberrys Work and Travel-program.